Dialogmötena – resumé

Sammanlagt deltog mer än 500 personer vid KB:s dialogmöten runt om i landet. Diskussionerna var tidvis livliga (med vissa geografiska skillnader) och de synpunkter som framfördes har varit en bra vägledning i KB:s planarbete.

Nationell katalog och skolbiblioteksbehov
Flest synpunkter framfördes kring frågan om en nationell katalog, om skolbibliotekens stora utvecklingsbehov, om vikten av att KB beaktar barnperspektivet och förstås önskemålet att KB ska bistå folkbiblioteken med upphandling av e-resurser.

Förvirring kring LIBRIS
Viss förvirring har funnits kring frågan vad LIBRIS som nationell katalog innebär och vilka tjänster som ingår. T.ex. att KB skulle svara för katalogisering/bibliografisk service. Vilket förhoppningsvis blivit klargjort att KB inte kommer att göra.

Koffertmodellen
Kultursamverkansutredningens förslag, att bidragen till länsbibliotek mm inte ska ingå i den s.k. kofferten utan fördelas av KB, har väckt oro bland länsbibliotekarierna, som menat att länsbiblioteken då skulle riskera att hamna utanför landstingens kulturplaner. Även motsatta uppfattningar har framförts, som bl.a. påpekat att det vore olyckligt om det skulle uppstå en motsättning mellan stat och region.

Förväntningar från folkbiblioteken
Efter att ha lyssnat till samtliga röster vid samtliga dialogmöten har jag slagits av en tanke: nämligen vilka förväntningar har folkbiblioteksvärlden egentligen på KB. Vill man ha en samordningsmyndighet, som emellanåt gör alldeles egna bedömningar, eller vill man ha ett serviceorgan som levererar tjänster t.ex. katalogposter, upphandling av databaslicenser mm. Tyvärr kom den frågan i skymundan.

Förslaget på gång
Hur som helst den 16 april överlämnar KB sitt förslag till kulturdepartementet. Om förslagets vidare öden vet vi inte så mycket mer än att det kan dröja en bra bit in på hösten innan beslutsprocessen är avslutad.
Barbro Thomas

Rapport från Malmö

Det första i raden av KB:s dialogmöten hölls i Malmö den 2 mars. Den korta tiden till trots -  två timmar per mötestillfälle – klarade deltagarna galant att framföra en mängd synpunkter och förslag på KB:s kommande uppdrag.

Generellt fanns en positiv förväntan på KB i den nya rollen. Även om ett varnande finger höjdes, nämligen att det är viktigt att det KB tar på sig blir bra, så att KB inte får en ny negativ roll. KB bör därför undvika att inledningsvis ta på sig för mycket.

Lars Björnshauge, Lunds UB

Flera deltagare påtalade vikten av en gemensam katalog- uttalat eller outtalat -  med LIBRIS som bas.

Vikten av en stark nationell infrastruktur framhölls. Med förbehållet att denna bör vara flexibel, öppen och med förmåga att tänka och agera förutsättningslöst.

Stor vikt fästes vid frågan om KB:s kommande inflytandestruktur och att representationen speglar folk- och skolbibliotekens mångfasetterade verksamhet.

Vidare efterlystes en strategi för utvecklingsinsatser samt former för KB:s och länsbibliotekens samverkan. Här är det viktigt att komma ihåg länsbibliotekens regionala uppdrag och att de är en del av en regional kulturpolitik.

Flera deltagare framförde önskemål om att KB:s upphandling av databaslicenser mm skulle utvidgas till att även omfatta folk- och skolbiblioteken.

Behovet av robusta statistikredskap påtalades och att ett sådant utvecklingsarbete vore en viktig del av uppdraget.

En hel del synpunkter rörde de verksamheter som ligger utanför KB:s nuvarande kompetensområde. T.ex. barn- och ungdomsverksamhet, men också de kommunala bibliotekens olika verksamheter och förutsättningar. Storstadsbibliotekens speciella förutsättningar och utvecklingsbehov framhölls, liksom behovet av samordnade utvecklingsinsatser för de mindre kommunerna.

Ett par röster uttryckte farhågor över förslaget att de regionala biblioteksbidragen inte skall ingå i ”kofferten” och att biblioteken därmed skulle riskera att hamna utanför övriga regionala kultursatsningar.
Det första dialogmötet var både intressant och givande. Å arrangörernas vägnar ber jag att få framföra ett varmt tack till alla som direkt eller indirekt bidrog med synpunkter och förslag.

På KB:s webbplats finns filmen från Malmö!

Rapportering från första mötet med Nationella samrådsgruppen

Nationella samrådsgruppens samtliga medlemmar träffades den 9 februari,  frågorna för dagen var  bl.a.  KB:s utvidgade uppdrag och genomförandet av planen, statliga bidrag till biblioteken samt ”portföljmodellens” konsekvenser för samlade nationella bibliotekssatsningar.

I diskussionen framhölls behovet av nationella mål för biblioteken som en förutsättning för KB:s utvidgade uppdrag.

Foto Istvan Borbas/KB

* Frågan om nationell samkatalog ansågs ha hög prioritet.

* Likaså ansågs frågor om teknisk infrastruktur, tillgänglighet, upphovsrätt och avtalslicenser ha hög prioritet. Gruppen föreslog att ett scenario över vilka digitala lösningar som kan ligga i ”pipeline” skulle ingå i planen.

* Vidare berördes frågorna om vad som kan/bör utföras lokalt respektive centralt samt hur de nuvarande anslagen för folkbiblioteksområdet bör fördelas mellan KB och Kulturrådet.

* Även statistikområdet kräver avgränsningar mellan å ena sidan Kulturrådets ansvar för kulturstatistik och å andra sidan KB:s kommande ansvar för biblioteksstatistiken.

Gunilla Herdenberg redogjorde för KB:s ståndpunkt i fråga om fördelningen av regionala medel och att KB vid möten med Kultursamverkansutredningen framhållit att bidragen till bibliotek fortsatt bör fördelas centralt och inte regionalt.

Kultursamverkansutredningens förslag väntas den 23 februari.

Gunilla kunde också meddela att förslaget om reviderad biblioteksslag skall korrespondera med KB:s arbete. (Ett möte mellan utredaren Inger Eide Jensen och KB är planerat den 18 februari).

Calle Nathanson informerade om att SKL förbereder en enkät angående kompetens- och utvecklingsbehov vid kommun- och länsbibliotek. Resultatet av enkäten bör kunna beaktas i planarbetet.

Samrådsgruppens ledamöter kommer, om möjligt, att närvara vid KB:s dialogmöten för att delta i diskussionen och fånga upp synpunkter.

Utöver de tidigare aviserade mötena, kommer ett dialogmöte att hållas i Luleå den 16 mars.

Nationella samrådsgruppen träffas nästa gång den 22 mars.

Bibliotek för barn och ungdomar i fokus

Foto: Jessica Lund/KB

Skolbibliotekens roll

En av de absolut viktigaste uppgifterna i vårt nya uppdrag är hur biblioteken ska kunna bidra till barn och ungdomars utveckling och lärande. Frågan vi funderar på är vad biblioteken ska ha för funktion, utbud och kompetens för att lösa denna uppgift – och på vilka områden man kan arbeta gemensamt på det nationella planet.

Vad satsar vi på?

Frågeställningen gäller även alla offentligt finansierade bibliotek som har barn och ungdomar som en stor och viktig målgrupp. Vad finns det för behov av utbildning och kompetensutveckling för bibliotekarier och lärare? Behövs det någon slags nationell e-tjänst för att stärka barn och ungdomars förmåga att söka information? Kanske en utbyggd variant av barnensbibliotek.se? Vad kan vi göra för att motverka det digitala glappet?

Vad ska ske och när? Planeringen av KB:s utvidgade uppdrag

Strax före jul fick KB av regeringen uppdraget att ta fram en plan för hur KB:s utvidgade uppdrag ska genomföras. Det nya uppdraget innebär att KB ska svara för nationell överblick, främja samverkan och driva på utvecklingen. KB ska dessutom, i samråd med länsbiblioteken, kontinuerligt följa bibliotekens arbete. Viktigt att notera är att det utvidgade uppdraget avser de bibliotek som har kommunal eller regional huvudman. Dvs. folkbibliotek, skolbibliotek och länsbibliotek. Regeringen betonar att de nya uppgifterna ska utformas så att de inte innebär någon begränsning av KB:s grundläggande uppgifter inom forskningsbiblioteksområdet. Planen skall redovisas till regeringen senast den 16 april 2010.

Planeringsprocessen

KB har utsett Mats Herder och Barbro Thomas att svara för att ta fram en plan. Till utredningen knyts en samrådsgrupp med representanter från olika områden; länsbibliotek, forsknings- och specialbibliotek, TPB, Skolverket, SKL, Kulturrådet och Svensk biblioteksförening.  Det första mötet med samrådsgruppen äger rum den 9 februari. Ytterligare ett möte, den 22 mars, är inplanerat.

För att få en dialog med företrädare för bibliotek i landet kommer KB under mars månad att besöka ett antal orter. Möten kommer att hållas i Malmö den 2 mars, Stockholm den 4 mars, Karlstad den 10 mars, Jönköping den 15 mars, Luleå 16 mars, Umeå den 19 mars och i Göteborg den 24 mars. Till mötena inbjuds kommunal- och landstingspolitiker samt biblioteksanställda inom regionen. KB ser dessa möten som mycket viktiga för att få synpunkter om önskemål och prioriteringar från fältet.

Den plan som lämnas till regeringen den 16 april ska bl.a. innehålla en konkretisering av uppdraget.

• Vad innebär det att svara för nationell överblick, främja samverkan och driva på utvecklingen?
• Hur ska samarbetet mellan KB och länsbiblioteken utformas?
• Hur ska KB:s nuvarande uppdrag samordnas med det nya?
• Inom vilka områden behöver KB:s kompetens förstärkas?
• Hur ska ansvarsfördelningen mellan KB och Kulturrådet utformas?
• I vilken takt kan KB:s nya uppdrag förverkligas och vilka resurser krävs?

En annan viktig fråga är att anpassa KB:s struktur för inflytande.  Dvs. vilka biblioteksintressen bör vara företrädda i KB:s olika referens-, arbets- och expertgrupper.

Utformningen av planen kan påverkas av de eventuella förslag som följer av den utvärdering av bibliotekslagen som presenterades den 10 januari. Den 15 februari ska Kultursamverkansutredningen lämna förslag om en ny modell för fördelning av statliga bidrag till regional kulturverksamhet. (Däribland bidrag till länsbibliotek och lånecentraler). Dessutom ska frågan om en ny analysmyndighet inom kulturområdet beredas. Allt detta ska beaktas i planen för KB:s nya uppdrag.

Vad händer sen?

Frågan om när och i vilken takt KB kan fullgöra sitt nya uppdrag går inte att tvärsäkert besvara. Planen kommer att innehålla förslag om en tidtabell. Förhoppningsvis kommer KB redan under andra hälften av 2010 att kunna påbörja arbetet.