Förväntningar på nationell biblioteksdatabas

En nationell samkatalog är den viktigaste frågan för folkbiblioteken när KB:s utvidgade uppdrag diskuteras.

Den är efterlängtad sedan decennier, och viktig ur både demokratiskt och strategiskt perspektiv. Nu är vi i ett läge där helt nya förutsättningar finns. Det gäller att ta vara på dem, och utforma katalogen efter de behov och förväntningar som finns hos folkbiblioteken.

Vi menar att KB bör ta det övergripande ansvaret för de bibliografiska posterna, och att KB blir ensam ägare till den gemensamma databasen, där folkbibliotekens samlade bestånd ska ingå.

Äganderätten till posterna nödvändig. Utan äganderätt begränsas folkbibliotekens möjligheter att på ett kreativt och användarvänligt sätt tillgängliggöra resurserna. Är det allt för höga kostnader att friköpa posterna bakåt, kan vi tänka oss en lösning med äganderätt enbart till de nya posterna. Att fritt kunna hämta katalogposter är också nödvändigt. Bibliotekssverige behöver en bas, där poster av hög kvalitet kan importeras på ett effektivt sätt. Varje verk ska bara katalogiseras en gång. Det är rationellt och effektivt, men också nödvändigt för verksamheten.

Med ett ökat samarbete där man återanvänder katalogdata, ska varje bok, film, skiva etc ha en gemensam post som utgångspunkt. Allt material ska beståndsregistreras i den nya basen. Även här kan vi tänka oss möjligheten att man inte beståndsregistrerar allt bakåt, om ekonomin inledningsvis inte tillåter det.

Vi välkomnar också varje medieleverantörs och systemtillverkares önskan och initiativ att förenkla inköpsrutiner och katalogimport. Här finns en marknad att konkurrera om. Till slut: äganderätten och att fritt kunna hämta samtliga poster är önskningar som nu måste förverkligas för folkbiblioteken!

Gästbloggare: Christina Persson, bibliotekschef vid Göteborgs stadsbibliotek och med i den Nationella samrådsgruppen och Anna Christina Rutquist länsbibliotekarie vid Länsbiblioteket i Värmland och ansvarig för Postprojektet, ett projekt om folkbibliotekens katalogposter. E-post anna-christina.rutquist[at]regionvarmland.se

Kompetensfrågor –för framtidens bibliotek!

Gästbloggare Catharina Isberg är ordförande i KB:s Expertgrupp för kompetensfrågor, samt till vardags Biträdande Överbibliotekarie vid SLU Biblioteket.

Biblioteken verkar på en allt bredare arena och rör sig samtidigt mot att bli allt mer strategiskt integrerade i moderorganisationerna.  Inom folkbiblioteken samsas den bokliga och informationsförmedlande diskursen med mötesplatstanken, medan forsknings- och specialbiblioteken allt mer arbetar med publicering och undervisning jämte den mer traditionella informationsförsörjningen. Genomgående är att de förändrade uppdrag som biblioteken har ger allt större vikt åt verksamheten, då man kommer in i fler delar av kundernas verksamhet och får större spridning i värdekedjan – från ax till limpa.

För att kunna uppfylla förväntningarna på biblioteken och för att fullt kunna utnyttja bibliotekens potential krävs ett fokus på kompetensfrågorna.

I KB:s utvidgade uppdrag är hela kompetensområdet en utmaning med många olika behov, olika verksamhetsinriktningar och synsätt. Hela kompetensområdet är oerhört brett och för att på nationell nivå sätta fokus på dessa frågor behöver detta dels göras på en övergripande nivå och dels inom väl avgränsade områden. Utifrån de behovsinventeringar som Expertgruppen gjort ser vi att särskild vikt bör läggas på personlig, strategisk och kommunikativ kompetens förutom den yrkestekniska kompetensen.

Genom att verka för ökat samarbete mellan olika aktörer och intressenter ska det nationella arbetet påverka och höja medvetandet om vikten av kompetensfrågor inom biblioteken. Viktigt är också att övergripande identifiera nuvarande och kommande behov av kompetensutveckling.

Viktiga fokusområden i det framtida arbetet är bl a:

• Kompetensplanering – kompetensstrategier och andra verktyg för att bedriva lokala kompetensfrågor inom bibliotek.
• Identifiera nuvarande och kommande behov av kompetensutveckling.
• Dialog med uppdragsgivare och ledningar som strategiskt driver kompetensutvecklingsfrågorna, t ex SUHF, regionbibliotek….
• Nätverk för dialog och kommunikation mellan de som arbetar med kompetensutvecklingsfrågor lokalt inom bibliotek.
• Samverkan mellan biblioteksutbildningar, regionbibliotek, biblioteksföreningar, KB och andra som ger biblioteksorienterad utbildning och kompetensutveckling.

I det nya uppdraget ska Expertgruppens arbete drivas för de bibliotek som ligger inom KB:s utökade uppdrag, så att dessa kan utveckla sina verksamheter utifrån sina uppdragsgivares och kunders behov. Detta är något som vi under 2010 får bädda för, så att vi står redo 2011.

Med detta inlägg vill jag sätta igång en dialog som jag hoppas ska ge mycket input för det fortsatta arbetet med kompetensfrågorna! Välkommen med dina synpunkter och kommentarer!

Catharina Isberg
Ordförande Expertgruppen för kompetensfrågor
Catharina.isberg [at] bib.slu.se

Hur ska vi tolka kulturpropositionen?

Gästbloggare Tore Torngren är ordförande i KB:s expertgrupp för biblioteksstatistik

Jag har en fråga som gäller något som jag uppfattar som en motsägelse i kulturpropositionen.

- Å ena sidan vill regeringen att KB ska få en tydligare roll som samordnande myndighet inom biblioteksområdet. I denna roll ska bl.a. ingå ansvaret för nationell statistik över biblioteksområdet, ”ett ansvar som bör flyttas till KB /från Statens Kulturråd/”.

- Å andra sidan ska en ny myndighet för analys och uppföljning inom kulturområdet bildas 2011 (en myndighet som ska överta namnet Statens Kulturråd om jag förstått det hela rätt).

Min fråga är nu, vem ska ansvara för vad när det gäller statistik och uppföljning, KB och Kulturrådet?

Kan någon hjälpa mig ur min förvirring? (Och vem har fått uppdraget att bereda frågan om den nya analysmyndighetens roll och uppgifter?)

Vänliga hälsningar
Tore Torngren
Tore.Torngren[at]lub.lu.se